Beviljade anslag 2017

Styrelsen för Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande beslutade vid sitt möte i december 2017 att stödja tre projekt med ett sammanlagt belopp på 470.000 kr. Samtliga projektstöd är detta år förknippade med villkor som avhandlas mellan styrelsen och anslagsmottagarna. Villkoren kan komma att påverka projektens mer exakta utformning.

Rödekens möjligheter som skogsträd i södra Sverige

Rödek (Quercus rubra L.) är ett introducerat trädslag som i praktiken tycks växa väl i södra delarna av Sverige. Information om hur den producerar i landet och vilka eventuella problem som är förknippade med odling är emellertid begränsad. I Danmark har man noterat att rödeken har mer specifika markkrav än de inhemska ekarterna och att virket skiljer sig från dem genom bredare årsringar och rödbrun kärna. Vetenskapliga studier har utförts med rödek utomlands, vilket skulle kunna ge viss information av värde för odling i Sverige. Det finns till exempel uppgifter på hur gallring påverkar tillväxt och veddensitet, och hur stamkvistning påverkar virkeskvalitet. Det finns således viss information från rödekens naturliga utbredningsområde och från andra håll där den introducerats, men det saknas en samlad bild av dess beteende och krav samt vad den har för potential som skogsträd i Sverige.

Syftet med projektet är att samla in och analysera information om rödekens möjligheter i ett sydsvenskt skogsbruk. Detta görs både via tillgänglig litteratur om rödekens produktion, användning och skadebild med relevans för södra Sverige, och genom inventering och utvärdering av i Sverige befintliga rödekbestånd.

Ansvarig: Lars Rytter och Nils Fahlvik, Skogforsk.

Nya produktions- och skötselmodeller för ek (Quercus robur L.) och bok (Fagus sylvatica L.) i Sverige

Professor Charles Carbonnier publicerade under 1970-talet produktionstabeller för bok och ek. Dessa tabeller med tillhörande gallringsprogram utformades i en tid då omvärldsfaktorerna var annorlunda jämfört med idag. Projektets syfte är att utveckla nya produktions- och skötselmodeller för ek- och bokskog i Sverige baserade på data från skogliga långtidsförsök. De långtidsförsök som Carbonniers produktionstabeller grundades på har fortsatt mäts och nu finns tillväxtdata omfattande cirka 45 år som ännu inte har analyserats. Den metodik som kommer att utnyttjas är väl beprövad inom tidigare svensk produktionsforskning. Avsikten är att härleda beståndsvisa funktioner för grundytetillväxt och beståndsvolym. Inledande studier har visat att det tillgängliga datamaterialet är lämpat för projektets syfte, som är att beräkna nya produktionstabeller. Resultat och produktionstabeller kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter, populärvetenskapliga rapporter och vid skogsexkursioner.

Ansvariga: Per Magnus Ekö och Ulf Johansson, SLU.

Slutrapport

Odlingstest med bergek och rödek

Det ökade intresset för odling av ek ställer krav på skogsbruket att leverera ett testat utsäde som är väl anpassat för svenska förhållanden. För en skogsägare är det viktigt och extra tillfredsställande om en ungskog kan etableras snabbt. Detta gynnas av ek som är skadefri (väl klimatiskt anpassad) och uppvisar en snabb ungdomstillväxt samt har genomgående rak stam. Vid skogsodling av ek har hittills intresset koncentrerats till vanlig ek (Quercus robur). Det finns även två andra intressanta ekarter, nämligen bergek (Quercus petraea) och rödek (Quercus rubra). Projektet syftar till att utvärdera bergek och rödek jämfört med vanlig skogsek. Idag finns inga fältförsök för systematisk utvärdering av dessa arter. Därför saknas helt och hållet vetenskapligt underlag för att bedöma odlingsvärdet under likartade förhållanden i Sverige. Vi vill i det aktuella projektet: a) genomföra en insamling av ekollon (ollon skördade på enskilda träd) av bergek och rödek, b) odla plantor för att anlägga odlingstest av det insamlade materialet i jämförelse med skogsek, samt c) göra en första utvärdering i plantskolan avseende plantornas fenologi (tillväxtrytm).

Ansvariga: Johan Kroon och Lars-Göran Stener, Skogforsk.